Ja egentligen så borde jag inte sitta här just nu utan istället
inta horisontalt läge o sova. Men vad gör man...*ler*
Jo man sätter sig här en sväng, man ska ju bara.

Har varit ledig idag, tvättat undan det sista o städat av en hel del. Känns
skönt att ha det gjort nu inför helgen.
Var nere på stan en sväng och inne på Kappahl, provade lite kläder.
Kände att jag ville ha nåt nytt till kryssningen, med tanke på
att alla kläder jag har haft innan är alldeles för stora.
Är inte lika roligt att sätta på sig dom längre då. Måste bara ta tag i o
sätta ut dom på Tradera som jag gjort med jackorna o vinterdress.
Allt det är redan sålt, känns härligt att få skicka iväg dom till någon annan som
behöver dom bättre.

Gick in för att köpa underkläder, igen, jag vet, men vad ska jag göra...haha
Men i vilket fall som helst så kollade jag lite smått på byxor oxå
iom att de byxor jag fick av Ewa börjar bli lite stora, det är helt sjukt
men sant.
Tog med mig ett par strl 48, provade lite, de kändes ok, men hade lite knepig
skärning så nä det vart inte nåt av dom. Gick förbi ett par svarta "snyggbyxor" o tog
en strl o gick in o provade. De satt som gjutna o var så sköna.
Kollade på strl, 46, vad hände nu??? Hallå nyss hade jag
48/50 o här står jag i ett par 46-or.... Än mer otroligt
är det att jag hade strl 56 för 4 månader sen.... AHHHHHHHHH.....
Blev helt kär i dessa byxor. Ut o leta efter en tröja/tunika att ha till. Affären
släcktes ner, kände lite panik, snart så kommer de o kör ut oss. Gick fram
till kassan (det var ett par personer kvar) o bad om hjälp att hitta nåt till
dessa byxor. Hittade en underbar tunika/tröja, härlig skärning i nederkant.
Helt osymetriskt. Sneglade lite på strl, 44, jo tjena kände jag, det går ju aldrig.
Köpte den iaf, tänkte jag får ju byta den annars... Kände mig helt lycklig
när jag kom ut från affären.
När jag väl kom hem så provade jag kläderna o de sitter KANON... Jag
blev så glad. Över många saker, att jag har kommit ner så mkt,
att jag kan handla kläder på "vanliga" avdelningen, att man äntligen
får visa sig som man har känt sig inombords, som den kvinnan
man är. Att slippa behöva gömma sig bakom stora tält, helst så
man försvinner i mängden oxå....

Nä inte nu längre. Nu är det jag som tar min plats här i livet,
med besked.....






Look out Birka, here I come....*ler*



Detta kortet gjorde jag till en 50-åring.






Detta lilla collage är gjort till barnens farmor. Dikten heter Att vara farmor.


Nähä det var allt för idag. Ha en kanonbra helg. Återkommer med bilder
o repotage från helgens utflykter på tisdag.

Kram