Tjugosjätte augusti tjugohundranio
Känns ganska så overkligt om jag skall vara
ärlig. Att jag vågade, att jag inte har ångrat mig,
att det har gått så bra utan några som helst komplikationer.
Satt och lyssnade när min brukare fick massage idag men mest på musiken som
spelades samtidigt. Detta lugn som musiken sprider är ju helt underbar.
Har haft en sån skiva här hemma innan men den har ju tyvärr fått fötter
säkerligen under en av alla flyttningar som vi har gjort..*ler*
Genom att jag har genomgått den op som jag gjort så har jag insett att jag värdesätter
helt andra saker här i livet nu för tiden. Är det strålande sol eller något annat "banalt"
så påverkar det mig på ett helt annat sätt nu än innan. Men det är inte bara positiva
saker utan även negativa saker som påverkar mig så mycket annorlunda nu för tiden.
Innan så kunde jag ju analysera sönder allt som kom emot mig i form av negativa
saker. Detta gör jag inte längre utan funderar lite, mest på om det finns nån
grund för det hela men sen släpper jag det helt.
Lägger inte ner någon onödig energi på personer som ändå bara stjäl den av
mig. Energin behöver jag själv, om än i mindre mängd nu än innan.
Detta gör mig så pass mycket gladare, piggare och lugnare vilket i sin tur
påverkar omgivningen runt omkring mig, familjen min, vännerna samt jobbet.
Förr så kunde jag stressa upp mig så pass om Hasse var iväg o han inte
talade om precis var han var o hur lång tid det skulle ta.
Detta berör mig inte längre.
Tror nog det var som så att jag var så pass osäker i mig själv vilket då gjorde
så att jag tvivlade på honom o hans känslor emot mig. Varför skulle han
komma tillbaka till en sån som mig mm mm, dessa tankar
vandrade inom mig, till vilken nytta undrar jag idag.
Jag har en underbar man som jag älskar så otroligt mycket. Han har funnits vid min
sida i vått o torrt. Visst har vi oxå haft våra stunder under alla år men
har ändå alltid funnit tillbaka till varandra.
Idag är vi två starka individer som stöttar varandra i vad som än kommer i vår väg.
Vet inte vad som skulle kunna få oss att gå isär, idag ser jag absolut ingenting
som skulle kunna göra det.
Ja detta blev ett ganska så djupt ämne, men ändå inte deppande djupt...*ler*
Ha en bra dag imorgon.
Kram
Min älskade familj...
Hasse & du har ju alltid haft nåt :o)
Du är & har alltid varit en underbar person, ett vänligt hjärta lyser alltid igenom!!!
Skönt att allt med op gått så himla bra, jätteglad för dins skull även om vi inte träffas nuförtiden så är du ju ändå en av mina bästa barndomsvänner :o)
Du är en fantastisk människa och utöver det Lindha redan skrivit så kan jag bara tillägga:
Det är svårt att hitta människor med en sån ärlig och varm själ som din.
Du är en av de få människorna i livet jag skulle kunna vända mig till om jag stöter på problem som är svåra att prata om.
För du är en person man kan lägga sitt hjärta i handen på. Utan att tveka.
Såna människor ska man vara rädd om.
Och du och Hans, ja vad ska man säga. Ni är ju ett begrepp numera. Ni hör ihop helt enkelt.
Och visst är det underbart med en tvåsamhet som ärligt varar för evigt.
Var rädda om varandra. sådan kärlek är svår att finna. En del gör det säkert aldrig.
Vi är lyckligt lottade helt enkelt.
Kram
Vilken fin relation du och din man verkar att ha!
fina bilder med
KRAM
